Ibland är det långt till kunden eller så hinner man helt enkelt inte med ett besök för att ta en beställning. Eftersom en missad order betyder mindre pengar till er så har vi ordnat med en lösning för detta då ni enkelt kan hänvisa kunderna till er egen webshop. I er webshop kan kunden själv lägga sin beställning samtidigt som ni får provision på försäljningen. Skillnaden mot vanlig försäljning är att vi hanterar alla moment för de order som läggs i er webshop. Vi sköter ordertagning, betalning och leverans direkt till kunden. Ni kan med andra ord koncentrera er på marknadsföringen och låta oss ta hand om grovjobbet. Er provision i detta fallet är 15% på allt som säljs. Så gör ni för att komma igång med er webshop Ni kommer igång med er webshop genom att använda er unika webshopadress. Den unika webshopadressen fås av er kontaktperson som hittar den under "Våra uppgifter" via loginsidorna. Här hittar du mer information om hur ni kommer igång.

Berätta för världen att ni säljer Ullmax Ni behöver inte göra några krångliga installationer för att börja sälja i er egen webshop utan det enda ni behöver göra är att låta kunderna veta att ni säljer Ullmax och marknadsföra länken i era egna digitala kanaler som t ex Facebook, sms, mail och Instagram. Berätta om shopen, förmedla er länk och hänvisa era kunder dit. Har ni en egen hemsida kan ni också lägga upp någon av våra färdiga bannerannonser som visar att ni säljer Ullmax och som länkar direkt till er webshop. Våra färdiga banners hittar du som är Ullmaxansvarig via loginet under sidan "Banners". Tveka inte att höra av er om ni har några frågor, 019-18 36 11, info@ullmax.se. Ibland är det långt till kunden eller så hinner man helt enkelt inte med ett besök för att ta en beställning. Tveka inte att höra av er om ni har några frågor, 019-18 36 11, info@ullmax.se.Min sömn och min saknadKan inte kontrollera, kan inte sluta drömma.

Om livet som inte blev. Sagas gröna klänning med stjärnor återkommer. heybig hoodieRespiratorn som stängts av för båda mina flickor med drygt två års mellanrum. hoodie sandoVäntan på att andetagen skulle sluta. sons of anarchy clothing dublinDe andetagen vi nattetid under flera år vakat över att de ska fortsätta. mexican baja hoodie pulloverDeras ansikten fladdrar förbi. hoodies dames superdry saleSkal av mina barn. bmo hoodie ukDet var inte längre där.

Jag drömmer även om människor. Jag hamnar utanför, får inte vara med eller så är någon arg på mig för något jag inte vet vad jag gjort. Vaknar sen med sorg i hjärtat och tryck över bröstet. Minns när jag vaknar, aldrig detaljer men alltid känslan. Även i sovande tillstånd vet jag att jag drömmer och att jag behöver vakna. Det är obehagligt och kroppen får inte den viktiga vilan. Nätterna är snarare en stress och dagarna välkomnas. Mitt jobb, där hämtar jag styrka och vila. Personerna jag drömmer om brukar vara människor som haft en stor del i mitt liv men av olika anledningar inte har det längre. I vaket tillstånd har jag bearbetat klart det för länge sen så jag förstår inte varför det ska förfölja mig i drömmarna. Sorgen är mer påtaglig just nu. Både jag och Andreas är i en sämre period i vår sorgeprocess och dessutom infektioner som avlöst varandra och snott vår energi. Februari och Novas dödsdag närmar sig men jag tänker bara på Saga.

Litet sting av dåligt samvete över det. Jag vet att jag inte ska ha det men förnuft och logik biter inte på känslor. Jag är kort på energi. Behöver sömn men får inte vilan. I fredags tog jag en propavan för första gången på över ett halvår. Igår var huvudet så lungt. Det finns en anledning till att jag inte tar oftare, biverkningarna innan jag somnat är vidriga. Aldrig värt det då men när jag vaknar på morgonen är allt så ljuvligt skönt. Min hjärna har fått sova. Idag landade lagret av DSAS Webshop här hos mig. Kom och köp 😀 Mössor, vita hoodies (XS-M), tygväskor och t-shirts (även storlekar över medium). De här superfina mössorna kostar bara 99kr. Det går till något bra <3 Milo blev risig i onsdags och fick lite feber på natten. Piggare på dagen igår men hemma från förskolan. Hostig och snorig, massa äckligt slem men ändå feberfri. I natt slog det till igen och halv två vaknade han helt förstörd. Huvudet och delar av pyjamaströjan helt dyngsur som om han hade duschat. H

an måste ha svettats ur febern, ingen feber efter men vi får se hur natten blir. Vi åkte på en liten utflykt till Arlanda idag  och tittade på flygplan men inte ens det var så kul, han hade liksom inte någon energi :-\ Tycker ändå han repar sig bra och hoppas på en pigg kille imorgon I fredagskväll somnade Milo i egen säng. Han var så mycket mer redo än sina föräldrar. Egen säng, eget rum och sover tusen gånger bättre än han gjorde mellan oss. Fortfarande inte fulla nätter men så mycket bättre. Han har Adams växasäng som han uppenbarligen gillar. Ska du sova där frågade Andreas i fredags och Milo svarade ja och la sig. Ingen diskussion eller ens tvekan För oss är det konstigt att inte ha ett barn i sängen och dumma tankar i huvudet spökar. Tänk om han dör ensam i sin säng. Jag vet så väl att han inte har Dravets, inte alls orolig för det heller, men jag vet inget annat än att vara rädd för att förlora mitt barn eller att behöva rädda livet på det. Jag måste acceptera att mina skyddande händer varken kan eller får vila över honom hela tiden. H

an måste få en chans att möta livet och när man är 2år är det att sova i eget rum. ebis har blivit stor. < Bygga med pärlor är kul och väljer då gärna ”tart” som färg. Imorgon fredag är min sista dag som halvtidssjukskriven. Betyder det att jag är frisk? Eller har jag ens varit sjuk? Det ska oavsett vad bli väldigt skönt att slippa ha läkartider bokade och skicka intyg till Försäkringskassan.När man förlorat ett barn borde man egentligen kunna vara hemma upp till ett år utan krångel och papper. Sorgen går inte att datumstämpla. Jag vet inte hur många gånger jag fått frågan när jag tror att jag är helt återställd. Jag vet inte ens om jag blir det. Den jag var finns inte längre så hur ska jag veta när jag återfått full kapacitet utifrån mina erfarenheter? Efter Nova märkte jag att jag behövde passera varje säsong och varje högtid en gång innan jag landat i alla känslor. Sorgen finns fortfarande där och förmodligen kommer den aldrig att försvinnna men ett år, då är det en milstolpe. D

ärför tycker jag att man, om man vill, ska få vara hemma utan krångel första året men med krav på sig att man ska gå i någon form av terapi som Kris och Traumacenter. Då ”tvingas” man jobba med sig själv och sin sorg vilket jag tror man behöver efter en stor förlust. Det skyddar mot bakslag i framtiden. morgon blir jag friskförklarad men nej, jag ser mig inte som återställd. Jag jobbar 50% och det mår jag bra av och jag tycker att jag kan bidra och göra skillnad på jobbet. Jag tar inte bara en plats, hämtar inte bara ut en lön utan jag känner att jag har en funktion och det är viktigt för mig. Lite mer skulle jag klara att jobba men heltid är inte rimligt. Jag har en annan känslighet mot stress och mitt minne fungerar inte som förut. Det kanske kommer tillbaka eller så gör det inte det. Tiden får utvisa. Jag kommer ta ut föräldradagar den tiden jag inte jobbar för att skydda min SGI, för att få mer inkomst och för att jag vill ha tid med Milo. J

ag övervägde att göra det redan i höstas för att slippa hela läkarkontakten och blotta mig i hur jag mår under en kvarts samtal med en läkare som inte känner mig…men jag valde att ändå förlänga då för jag kände att jag inte klarade att vara en bra mamma när jag kom hem från jobbet. Jag behövde en timme för att stressa ned, släppa jobbet och vända fokus till familjen. Det hade varit orättvist mot Milo att hämta honom från förskolan förtidigt och även känts fel att spendera föräldradgar när jag inte klarade av att vara förälder. Han har inga långa dagar. Lämnas aldrig före 8 ofta 9 och hämtas aldrig efter 15. Den tiden han har där mår han bra av, rutiner, kompisar, pedagoger. Jag har inte dåligt samvete över det men jag har dåligt samvete de dagar jag inte mår bra och inte orkar leka och ha tålamod med honom. Han sover dåligt. Aldrig sovit bra men nu sover han sämre. Förstås inte så som tjejerna var men illa nog. Vi hade liksom behövt ett barn som sover. U